Gå till innehåll

Katastrofal underfinansiering

Sjukvårdens underskott försämrar villkoren för den vårdpersonal som är nödvändig för att hålla operationssalar igång och vårdplatser öppna. Vårdplatserna är redan nu färre än innan pandemin. Det skriver Mattias Olsson (S) regionråd och andre vice ordförande i sjukhusstyrelse SUS.

Exempelbild

Underfinansieringen av de skånska sjukhusen har aldrig varit större än vad de är nu och störst är underskotten på SUS, över 1,5 miljard kronor saknas bara i år. Det är inte rimligt att tro att sjukhuset ska kunna spara så mycket pengar på så kort tid utan att hota patientsäkerheten.

Även om SUS skulle klara sig undan de värsta formerna av kortsiktiga besparingar försvagar den ständiga underfinansieringen vården långsiktigt. Ett sjukhus i ständig ekonomisk kris svårt att utvecklas och riskerar att stagnera. Långa köer drabbar inte bara de patienter som väntar. Långsiktigt påverkas även universitetssjukhusets förmåga att bedriva forskning. Vilket är beklagligt i en värld där den medicinska utvecklingen går i rasande fart. Idag kan exempelvis genetiska behandlingar skräddarsys på individnivå för att bota svåra sjukdomar. SUS ligger i framkant i denna utveckling. Men behandlingarna som är dyra och komplicerade är svåra att förena med en allt större brist på pengar.

Årets låga lönerevision är ett exempel på hur underfinansieringen slår direkt mot vården. Sjuksköterskor och många andra grupper får i Region Skåne löneökningar på bara runt två procent. Under pandemin var vi många som insåg att det inte räckte med applåder för den sjukvårdspersonal som kämpade för att skydda oss mot en helt ny sjukdom. Drygt ett år efter att pandemin förklarats vara över, ger Region Skåne sjuksköterskor lägre löneökningar än nästan alla andra yrkesgrupper i samhället. Det hotar att skada sjukvårdens förmåga att attrahera personal både på kort och längre sikt.

Kompetensflykten som uppstår i kris är farlig för patienterna och erfarenheten som försvinner från vården går inte att mäta i pengar. Den leder till att färre vårdplatser kan hållas öppna och att operationssalarna inte kan hållas igång. Även vårdköerna har ökat lavinartat i pandemins spår och tusentals skåningar har väntat längre än vad vårdgarantin tillåter.

Under pandemin blev det tydligt att det fanns för få vårdplatser i Sverige och att sjukvården inte hade tillräckliga marginaler att falla tillbaka på när en akut katastrof stod för dörren. Redan ett år efter pandemin har vårdplatserna minskat och i Skåne är de nu färre än vad de var när covidpandemin satte fart. Stora delar av vården är med andra ord sämre rustad än vad den var när pandemin drog igång. Skälet är framförallt brist på personal med rätt kompetens. Så är underfinansieringen även ett hot mot vår framtida pandemi- och krisberedskap.

Många saker behöver åtgärdas för att skånsk sjukvård ska kunna möta framtiden med tillförsikt. Vi socialdemokrater tar varje tillfälle vi kan för att kräva bättre villkor för patienter och vårdanställda. En första åtgärd vore att sätta stopp för sparkraven. Det är en självklarhet att det inte går att spara sig till en bättre arbetsmiljö eller en mer tillgänglig vård. Sjukvården behöver återhämtning och långsiktiga spelregler. Då blir det lättare för vården att rekrytera medarbetare, hålla fler vårdplatser öppna och beta av de långa vårdköer. Det vore önskvärt om det gick att nå samsyn i denna fråga över blockgränserna, men högerpartierna har hittills inte visat någon större förståelse för problemen.

Mattias Olsson (S)
andre vice ordförande i sjukhusstyrelse SUS

Texten har även publicerats i Skånska Dagbladet: https://www.skd.se/2023-08-05/katastrofal-underfinansiering Länk till annan webbplats.