Det ekonomiska kaoset i Region Skåne – förklarat

Region Skåne prognosticerar i år ett underskott på 3,7 miljarder i förhållande till budget. Nästan allt förklaras av underskott i sjukvården. Det är något av ett normalläge att den skånska sjukvården har stora underskott, men så illa som det är nu har det inte varit under de 25 år som Region Skåne existerat.

Pensionskostnaderna är inte förklaringen

Tidöpartierna påstår att underskottet förklaras av att den höga inflationen gör det dyrare att värdesäkra pensionsåtagandena. För 2023 bedöms dessa kostnader vara 3,5 miljarder högre än normalt. Det motsvarar mycket riktigt i det närmaste underskottet i sjukvården, och det är naturligtvis detta som Tidöpartierna insett. För detta vill de åberopa så kallade ”synnerliga skäl”. Det betyder att underskottet inte behöver återställas de kommande åren.

Emellertid är inte underskottet i sjukvården hänförligt till dessa extra pensionskostnader. Dessa kostnader hanteras nämligen inte av sjukvårdsnämnderna, utan av det som i redovisningen benämns central finans. Det finns visserligen i denna redovisningen ett prognostiserat underskott för pensionskostnaderna, men detta uppgår till i sammanhanget modesta 189 miljoner kronor för helåret. Det här betyder att endast en liten del av Region Skånes underskott jämfört med budget förklaras av pensionskostnaderna. Det finns således ingen grund för att hävda ”synnerliga skäl” för 2023 med hänvisning till pensionskostnaderna. Underskottet i sjukvården beror helt enkelt inte på dessa kostnader.

Tidöpartierna visste...

Det var alldeles uppenbart redan förra hösten att Tidöpartiernas första budget skulle leda till gigantiska underskott och/eller drakoniska nedskärningar i sjukvården. Tidöpartierna täckte inte ens kostnaderna för de förväntade löneökningarna för befintlig personal. Löner och priser förväntades under 2023 stiga med 3,2 procent i sjukvården, men Tidöpartierna gav endast täckning för 2,2 procent. På samma sätt visste Tidöpartierna att skåningarna blir fler och äldre, och att kostnaden för att hålla jämna steg med denna utveckling under 2023 skulle uppgå till drygt 300 miljoner kronor. Men de finansierade det inte. Likaså visste de att sjukvården skulle ha kostnader för ny medicinsk teknik för omkring 400 miljoner kronor. Inte heller dessa kostnader täcktes i budgeten. Så när budgeten beslutades saknades sammanlagt 1,2 miljarder av sjukvårdens finansiering. Därtill hade sjukvården ett strukturellt underskott med sig från 2022, eftersom den redan då var kraftigt underfinansierad. Det fick sjukhusen att i sina internbudgetar så tidigt som i januari-februari göra bedömningen att de saknade 2,6 miljarder kronor. Därefter förvärrades läget. Till en del säkerligen beroende på att när underskotten blir så stora fungerar inte längre budgetstyrningen. Till en del beroende på de styrande partiernas oförmåga att ta tag i problemen när de uppkom under våren.

Kreativt men knappast lagligt

När stora underskott uppstår i en kommun eller en region har regionstyrelsen respektive kommunstyrelsen ett särskilt ansvar i förhållande till fullmäktige att tillse att de nämnder som inte håller sin budget förmås göra det och om det inte bedöms möjligt behöver den föreslå en ombudgetering, dvs tillse att budgetmedel tillförs till de krisande nämnderna. Socialdemokraterna har vid tre tillfällen föreslagit ombudgetering. Två gånger i våras, efter att det tidigt stod klart att underskotten var så stora att de var omöjliga att hantera, och nu i veckan efter att delårsrapporten presenterades. Tidöpartierna, som har majoritet, har dock vid varje tillfälle röstat ner dessa förslag. Istället har de låtit underskotten skena.

När Tidöpartierna nu vill åberopa synnerliga skäl under innevarande år, blir den faktiska innebörden ett sorts budgetlöst tillstånd, där verksamheter kanske fortfarande måste följa budget, kanske inte men i så fall är det högst oklart hur mycket de får dra över. Det finns naturligtvis inget lagutrymme för ett sådant agerande. Synnerliga skäl kan åberopas i ett budgetbeslut för att motivera ett minusresultat och/eller i årsbokslutet för att inte återställa underskott. Synnerliga skäl kan däremot inte åberopas för att inte följa beslutad budget eller för att slippa ta ansvar för den egna ekonomiska misskötseln.

Låg skatt och hög skuldsättning

Region Skåne har en av landet lägsta regionskatter, väsentligt under riksgenomsnittet. Det är ideologiskt viktigt för Tidöpartierna att behålla denna låga skattesats. Det är bakgrunden till Tidöpartiernas agerande. Låg skatt idag är viktigare för dem än vilka skulder som vi skickar till nästa generation. Det återstår att se vad Tidöpartierna kommer att föreslå i sin budget, men enligt underlag som presenterades på regionstyrelsens arbetsutskott riskerar Region Skånes nettolåneskuld med Tidöpartiernas strategi att fördubblas på tre år och passera det beslutade skuldtaket. Räntekostnaderna kommer att stiga, kreditvärdigheten kan komma att sänkas och nödvändiga investeringar skjutas på framtiden.

Tony Johansson

Kanslichef för Socialdemokraterna i Region Skåne